Narkotikabrott

Med klientens bästa i fokus | 08-673 51 80

Tre FN-konventioner reglerar narkotikabrott

Hur ser egentligen lagarna ut när det handlar om narkotikabrott, både i Sverige och internationell? Här följer en kort sammanfattning.

I Sverige är det mesta som har med narkotika att göra förbjudet, undantaget inom forskning och vård. I andra sammanhang är all narkotika förbjuden att köpa, producera, förpacka, transportera och använda för eget bruk. I Sverige har vi en specifik lag som reglerar narkotikabrott, narkotikastrafflagen. Straffskalorna varierar, ett ringa brott ger oftast böter, men kan också ge fängelse i max sex månader. Ett grovt brott kan ge fängelse i så mycket som 2-10 år.

På det internationella planet är det FN: s tre narkotikakonventioner som ger ett gemensamt ramverk åt de flesta medlemsländernas lagstiftning. Detta innebär att de flesta av världens länder har liknande lagstiftning när det gäller narkotikabrott. Men det också vara stora skillnader mellan länderna, bland annat när det handlar om straffskalor. I många länder är det heller inte förbjudet med användning av narkotika.

Allmänna narkotikakonventionen

Allmänna narkotikakonventionen är avsedd att begränsa användning av narkotika till enbart medicinska och vetenskapliga ändamål. Man får alltså forska med narkotikaklassade preparat och läkare får skriva ut vissa narkotikaklassade preparat.

I de länder som har skrivit under allmänna narkotikakonventionen får ingen fritt köpa och sälja narkotikaklassade preparat eller använda dem fritt som njutningsmedel eller för religiöst bruk. Det är dock upp till respektive land vilka brott som kan utdömas.

De droger som regleras i allmänna narkotikakonventionen är så kallade ”klassiska narkotika”.

Det handlar om opiater (råopium, morfin, heroin med flera), cannabis (haschisch, marijuana) och koka (kokablad och kokain). Allmänna narkotikakonventionen är ratificerad i 148 av FN:s medlemsstater.

Psykotropkonventionen

Denna FN-konvention har bestämmelser kring nyare narkotika och så kallade psykotropa läkemedel. Exempel på dessa är LSD, psilocybin, amfetamin, barbiturater, metakvalon och andra sömnmedel. Dessutom regleras den verksamma beståndsdelen i cannabis i psykotropkonventionen, eftersom denna substans (THC) identifierades så sent som 1965. 131 FN-stater har skrivit under psykotropkonventionen.

Narkotikabottskonventionen

Narkotikabrottskonventionen fokusera på det internationella samarbetet mot narkotikarelaterad brottslighet. Den ger möjlighet till stater att utlämna brottsmisstänkta till andra länder, samt att man kan förstöra narkotika och den tekniska utrustning som används vid narkotikabrott. Konventionen ger också rätt att beslagta och omhänderta vinster och egendom som är relaterade till narkotikabrott. Denna konvention är ratificerad av 101 stater.

Sverige har skrivit under alla FN:s tre narkotikakonventioner.

Nätdroger

För nya psykoaktiva substanser, som populärt benämns nätdroger, finns en särskild lag som kallas förstörandelagen. Den innebär att polisen och Tullverket har rätt att beslagta substanser som ännu inte har blivit klassad som narkotika eller hälsofarliga. Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten har uppdrag att utreda vilka substanser som ska narkotikaklassas i Sverige.

30 jan 2017