Narkotikabrott är ett av de vanligaste brotten i Sverige. År 2019 så anmäldes 113.000 brott mot narkotikastrafflagen. Merparten av dessa utgjordes av eget bruk och innehav.
Narkotikabrott ökar i antal anmälningar, jämfört med 2018 så har en ökning med 6 % skett. Jämför man över en längre period - över tio år - så når ökningen hela 29 %. Den stora ökningen gäller innehav av narkotika - där hela 79 % fler anmälda brott syns 2019 jämfört med 2009.
Narkotikabrott kategoriseras och rubriceras olika.
Det finns fyra straffskalor; enligt följande:
- Ringa Narkotikabrott: Ett ringa narkotikabrott ger böter eller fängelse i upp till sex månader.
- Narkotikabrott av normalgraden: Denna typ av narkotikabrott ger en straffpåföljd i form av fängelse i lägst 14 dagar och maximalt tre år.
- Grovt Narkotikabrott: Rubriceras ett narkotikabrott som grovt så riskerar man som misstänkt fängelse i minst två år och maximalt sju år.
- Synnerligen grovt narkotikabrott: Ett synnerligen grovt narkotikabrott har en straffskala mellan som lägst 6 års fängelse och som allra mest 10 år.
Bedömningen av vilken straffskala som är aktuell att tillämpa avgörs av vissa faktorer. Bland annat så påverkar mängden narkotika, vilken typ av narkotika det handlar om samt i vilket syfte den misstänkte burit narkotikan i fråga - är det för eget bruk eller för överlåtelse. Om det skulle handla om överlåtelse så påverkar även den misstänktes roll i kedjan - en person som misstänks ha en högre, central position i exempelvis ett gäng som distribuerar narkotika och ser till att droger når allmänheten kommer att dömas hårdare än en person som misstänks hantera narkotika för eget bruk.
En annan viktig detalj gäller vilken typ av narkotika det handlar om. Vissa droger anses farligare än andra: finns en ökad risk för överdoser, snabbare beroendeframkallning eller svåra biverkningar så är det en drog som - vid innehav - kommer att generera ett hårdare straff. Därför är det allvarligare att bli frihetsberövad för innehav av heroin än att bli det med hasch eller marijuana - även om det handlar om relativt små mängder avsett för eget bruk.
Ett ringa narkotikabrott brukar normalt ge böter. Misstänks man för att ha droger för eget bruk - vilket bedöms som ett ringa narkotikabrott - så blir domen ofta dagsböter. Exempelvis det lägsta - 30 dagsböter - oavsett vilken drog det handlar om.
Svensk narkotikapolitik skiljer sig från övriga världen
Sverige är ett land vars narkotikapolitik skiljer sig från en stor del av övriga världen. Detta gäller främst kriminalisering av eget bruk. Något som också är ifrågasatt - senast av en majoritet i Riksdagens Socialutskott där en utvärdering av lagen anses som nödvändigt. Lagen om kriminalisering av narkotika för eget bruk infördes för ungefär trettio år sedan och sedan dess har ingen riktig utvärdering gjorts.
Kritikerna mot lagen menar att straff mot narkotikainnehav mot eget bruk inte hjälper personer att komma till rätta med beroende och annan problematik. En dom blir istället något stigmatiserade och något som drar personen djupare in i problematiken. I många fall så handlar det om sjukdomar och inte, som många vill göra gällande, om svag karaktär.
Detta medan att de som är positiva till lagen i fråga menar att en linje måste dras: narkotikabruk ska vara kriminaliserat. All användning och hantering av narkotika ska generera ett straff i någon form.
Framtiden får utvisa hur förslaget om en utredning hanteras och om Sverige som land fortsätter denna restriktiva hållning eller om vi väljer en mer liberal väg som många andra länder - exempelvis Portugal - valt.
Andra inlägg
- I vilka länder är alkohol olagligt?
- Synen på cannabis världen runt
- Spice - en kort genomgång
- Vilka droger är vanligast i Sverige?
- Brott av ringa eller normalgraden | Straffsatser
- Kokain FAQ - vanliga frågor om kokain
- Heroin FAQ - vanliga frågor om heroin
- Straff för ungdomar – Narkotikabrott
- Detta hände efter legaliseringen av cannabis i flera amerikanska delstater
- Straff för innehav och bruk av cannabis runt om i världen