Lista över icke narkotikaklassade droger

Droger kan delas upp i två tydliga kategorier i form av lagliga droger - och olagliga sådana. Ser man till det förra - lagliga droger - så är exempelvis alkohol och tobak de två tydligaste, och mest relaterbara, exemplen. Båda alkohol och tobak är lagliga att köpa, förutsatt att man nått en viss ålder. Olagliga droger är preparat som är klassade som narkotika och som därmed lyder under en särskilt lag - narkotikastrafflagen.

All narkotika är olaglig att inneha, tillverka, sälja, köpa och använda. De enda undantag som görs är om det handlar om narkotikaklassade läkemedel som skrivits ut av en läkare. Sverige är ett av få länder i Europa som kriminaliserat eget bruk - en fråga som nu är uppe till debatt i Riksdagen då en majoritet vill att lagen, som infördes för 30 år sedan, ska utvärderas.

Vilka bestämmer då vad som ska klassas som narkotika?

FN narkotikaklassar många sorter av narkotika - men även de enskilda länderna kan på egen hand klassa nya droger som narkotika. I Sverige sker detta av två stycken myndigheter. Läkemedelsverket har ansvaret för narkotikaklassade läkemedel och all narkotika som inte räknas dit - som läkemedel - har Folkhälsomyndigheten ansvaret för. Det är hos den senare - Folkhälsomyndigheten - där listan över narkotikaklassade substanser finns.

En fråga är vilka droger och substanser som inte finns? Tobak och alkohol är nämnda och så även läkemedel som skrivits ut av en läkare. Gällande läkemedel så är det viktigt att vara medveten om att ett recept skrivs ut personligt och i syfte att hjälpa den enskilde individen. Om denne väljer att sälja läkemedel vidare så begår personen i fråga också ett brott som är straffbart enligt lag.

Nätdroger - en särskild lag tillämpas

Nätdroger är ett vedertaget uttryck för droger som framställs på syntetisk väg och som ofta - men långt ifrån alltid - säljs via nätet. Att drogerna tas fram på syntetisk väg skapar problem: genom att ändra, modulera och utveckla drogerna så kan producenterna lägga sig steget före lagstiftningen och narkotikaklassificering.

Droger är till stor del kemi som klassas utifrån sin kemiska formel och uppbyggnad - genom förändringar av den kemiska sammansättningen så kan en drog undvika att narkotikaklassas. Detta trots att drogen i fråga ger samma rus, effekt och skada som andra droger som är klassade som narkotika.

Det som skett är att en speciell lag kan tillämpas för att stoppa detta tillvägagångssätt. En lag - Förstörandelagen - ger tull och polis rätten att beslagta preparat som håller på att utredas. Samtidigt så har också en effektivisering av klassificeringen skett. Två åtgärder som burit frukt och som bromsat upp handeln - och bruket - av så kallade nätdroger. Där Polisen och Tullen legat steget efter så ligger man idag åtminstone jämsides med producenterna.

Ett uttryck som används om nätdroger som manipulerats genom ändringar av kemiska sammansättningen är ännu inte olagliga droger . Detta istället för lagliga droger. Gällande just nätdroger - RC droger (Research Chemicals) - så är det en extremt stor sannolikhet att många av dessa kommer att klassificeras som olagliga efter att en analys har genomförts. Därav begreppet Ännu inte olagliga droger.